Du var min trygghet, min milhöga fästning...

Vi kan spela hårda men är kycklingar i själen, du tog allt från mig
Jag var lyckligaste i världen
Jag hade allt man kunde drömma om, allt
Du gick från en helande hand till en näve salt
Över mina sår, jag bara låg å tog emot
Jag tänkt en hel del, det här är inget tonårshot.
Det är allvar, det syns på en annan scen
Min välsignelse blev en förbannelse 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0